Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 2 bokstäver.

ås

Vad betyder ås?

En långsträckt höjd i terrängen med en kam och sluttningar på båda sidor; i övertydlig mening också den smala ryggen av en höjd.

Synonymer till ås

Motsatsord till ås

Exempelmeningar

  • Vi gick upp över åsen och såg hela dalen nedanför oss.
  • Skogsvägen följer åsen fram till sjön.
  • På vintern blåser det kraftigt längs den öppna åsen.

Varifrån kommer ås?

1. ås, takås, fsv. ās, bjälke = isl. áss ds., da. aas, av *ans- (med samma utveckling som i gås, av gās av gans) = got. ans, mhty. ans- i ansboum, brobjälke, av germ. *ansa-, varav finska lånordet ansas o. det ännu äldre ansos. Sannol. på ett el. annat sätt besl. med lat. asser, bjälke m. m.; enl. H. Petersson Heterokl. s. 19 från ett heteroklitiskt paradigm: nomin. *as-er m. m., genit. *as-n-és (> *ansnes), med lat. ass- genom utjämning. F. ö. blott mycket osäkra förmodanden. Litteratur t. ex. Feist s. 38. Jfr as 1 o. följ.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.