Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver

adel

Vad betyder adel?

den högre samhällsklass som traditionellt har haft ärftliga privilegier och titlar; kan också syfta på ädelhet som egenskap, till exempel ädel karaktär

Synonymer till adel

  • aristokrati
  • frälse
  • överklass
  • borgare

Motsatsord till adel

Exempelmeningar

  • Hon kommer från en gammal adel som har funnits i landet i flera sekler.
  • Kungen gav honom adelskap för sina insatser i kriget.
  • Man kan tala om adel i sinnet när någon handlar osjälviskt och med värdighet.

Varifrån kommer adel?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

adel, ä. adhel o. 1520 = da. adel; lån från mlty. adel, härkomst, adel = fhty. adal (ty. adel), ags. æðelu n. plur.; jfr det inhemska adj. fsv. aþal-, förnämst, i Adelgatan, sammandraget Algatan (i danska o. skånska städer, t. ex. Lund) = isl. aðal ds., fsax. aðal, ädel, osv., vartill avledn. fsv. æþle n., väsen, beskaffenhet = isl. eðli, natur, härkomst, fsax. aðali, adel, jfr lånordet ädel. I avljudsförh. till det inhemska odal- i odalbonde. Mycket omtvistad o. alltjämt dunkel härledning. Se litteraturen hos Falk o. Torp ss. 1430, 1524 o. sedermera dessutom Neckel PBB 41: 385. Jfr följ. o. Albert, Albrekt, allfarväg.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.