Synonymer till bjälke
Varifrån kommer bjälke?
bjälke, fsv. biælke = isl. bjalke, da. bjelke, ett speciellt nordiskt ord, av germ. *belkan-, avljudsform till balk (se d. o). — I sv. dial. även som fisknamn, Leuciscus grislagine, likbetydande med sv. dial. stamm, stävling (: stav), väling (: isl. vǫir, käpp); jfr under mört.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.