Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 6297, nivå C1.

buske

Vad betyder buske?

En lägre, flerstammig växt med många grenar som växer från roten eller nära marken; ibland även en tät samling sådana växter.

Synonymer till buske

Exempelmeningar

  • Vid grinden står en stor buske full med vita blommor.
  • Katten smet in under en buske i trädgården.
  • Vi klippte bort de torra grenarna på busken innan vintern.

Varifrån kommer buske?

buske = fsv.; jfr no. busk, buska, da. busk(e), fhty. busk (ty. busch), meng., eng. bush, av en utvidgning med -k till germ. roten bus, svälla, vara yvig; se föreg. o. följ., ävensom bukett. — Buskablyg 1831, Dalin 1850, förr även buskblyg, sannol. ej: person som av blyghet gömmer sig undan i buskarna, utan egentl. en som är 'skygg för en buske', jfr buskrädd 1796 ('buskrädda som harar'), Weste 1807 (liksom spökrädd, strykrädd). Hjelmqvist Spr. o. st. 8: 128. — Buskskvätta, fogeln., Dalin 1850, till sv. dial. skvätta (till), (av skrämsel) hoppa till; bildat som t. ex. lavskrika, nattblacka, nötväcka osv.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.