Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

eremit

Vad betyder eremit?

En person som lever ensam och avskild från andra människor, ofta av religiösa skäl; någon som helst umgås lite med andra.

Synonymer till eremit

Exempelmeningar

  • Eremiten bodde i en liten stuga djupt inne i skogen och kom sällan ner till byn.
  • Efter att ha skilt sig drog han sig undan och blev något av en eremit.
  • Hon har alltid varit en eremit som helst läser böcker ensam i sitt hörn.

Varifrån kommer eremit?

Lånord från latin enligt Hellquist.

eremit, O. o. L. Petri: h-; Schroderus 1635: e- = ty. eremit osv., från lat. eremīta, av grek. erēmítēs, till érēmos, ensam; alltså: ensittare.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.