Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 7 bokstäver.

förföra

Vad betyder förföra?

Få någon att känna lust eller begär, ofta för att locka den personen till sexuellt umgänge; även att övertala någon att göra något genom att locka och charmera.

Synonymer till förföra

  • ragga upp

Exempelmeningar

  • Han försökte förföra henne med vackra ord och en middag vid ljus.
  • Hon lyckades förföra sin chef för att få en bättre tjänst.
  • Romanens skurk förför unga kvinnor för att sedan lämna dem.

Varifrån kommer förföra?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

förföra, i ä. nsv. bl. a. även: förtala, missleda, bortföra, fsv. forföra, föra bakom ljuset, undantränga, bortföra = da. forføre, nu blott i dålig betyd.; från mlty. vorvôren med samma betyd. som i fsv. = fhty. ferfuoren (ty. verführen); alltså egentl. dels 'föra bort' o. dels (med den hos prefixet för- stundom uppträdande pejorativa betyd., se för 3) 'föra vilse'.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.