Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 6 bokstäver.

fnissa

Vad betyder fnissa?

Att skratta tyst eller kvävt, ofta för sig själv eller när man tycker något är roligt men försöker dölja det; kan också vara ett nervöst skratt.

Synonymer till fnissa

Motsatsord till fnissa

Exempelmeningar

  • Barnen fnissade bakom ryggen på läraren när hon snubblade i trappan.
  • Hon fnissade åt skämtet men försökte låtsas att hon var allvarlig.
  • När de satt i bänken långt bak började de fnissa åt något i boken.

Varifrån kommer fnissa?

fnissa, småskratta, Spegel 1712: skratta = da. fnise; ljudhärmande liksom t. ex. flissa; säkerligen icke, såsom stundom antages, besl. med fnysa. Avledn.: ä. nsv. o. sv. dial. fnis(s)la, sv. dial. fnistra (av *fnisra), vilka visa, att ordet måste ha ganska gamla anor. — Av samma slag äro: no. knisa, fnissa, jämte knisla o. knistra; jfr sv. dial. fnalla (under fnassel) ~ knalla, gå sakta, egentl.: småpyssla o. d.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.