Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv och substantiv, 5 bokstäver.

frank

Vad betyder frank?

rättfram och öppen i sitt sätt att säga saker, utan att dölja vad man tycker; som substantiv en vanlig pojke eller man, ofta i talspråk

Synonymer till frank

Motsatsord till frank

Exempelmeningar

  • Hon är alltid frank och säger vad hon tycker.
  • Jag vill vara frank med dig: planen fungerar inte.
  • Han är en trevlig kille som alla gillar.

Varifrån kommer frank?

2. frank, folkslag, hist. ord, motsv. ty. franke osv. Frankernas namn, lat. franci, ags. francan, fhty. franchon, isl. frakkar, fsv. franker, tolkas kanske bäst som 'de frie' el. 'de modige, tappre' (till föreg.); av många dock i stället som 'spjutbärare', till ags. france el. franca, isl. frakka, spjut (jfr saxare), vilket emellertid från ordbildningslärans synpunkt är betänkligt (vapennamnet är snarare omvänt bildat av folknamnet). Litteratur: Schönfeld Wb. d. altgerm. pers.- u. völkern. under Franci. — Härav de egentl. tyska familjenamnen Frank o. Franke (jfr Böhme, Fries, Sachs, Schwab).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.