Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 5014, nivå B2.

grotta

Vad betyder grotta?

Ett naturligt, ofta stort hålrum i berg eller jord, till exempel bildat av vatten eller rörelser i berggrunden.

Synonymer till grotta

Exempelmeningar

  • Vi gick in i en mörk grotta och tände ficklampan.
  • Under sommarlovet besökte barnen en grotta med stalaktiter i taket.
  • Fladdermössen sover hela dagen i grottan och flyger ut när det blir kväll.

Varifrån kommer grotta?

Lånord från franska enligt Hellquist.

grotta, Spegel 1705: grotter, Tiselius 1723: gråttar; Ehrenadler Telem. 1723: grotta (förklarat i en not) = da., ty. grotte, från fra. grotte, ital. grotta, håla, av mlat. grupta, av grek.-lat. crypta, grek. krýptē (jfr grift, krypta).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.