Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv och substantiv, 5 bokstäver. Ett av de 500 vanligaste orden i svenskan, plats 409, nivå A1.

grund

Vad betyder grund?

botten av något, det som bär upp eller ligger under något; även det mest väsentliga i en sak. Som adjektiv används det om något som inte är djupt, alltså motsatsen till djup

Synonymer till grund

Motsatsord till grund

Exempelmeningar

  • Huset står på en stabil grund av betong.
  • Grunden till hans framgång var att han alltid förberedde sig noga.
  • Vattnet är så grunt här att barnen kan stå i det.

Varifrån kommer grund?

1. grund n. o. 2. grund r. utgå från två olika fsv. sbst., som dock stundom äro svåra att hålla isär: 1. grun n. o. grunder m., stam: grunn-, botten, i sht under vatten, motsv. isl. grunn n., grund, grunt ställe, o. grunnr m., botten, samt 2. grund n. o. grunder m., stam: grund-, grund, botten, djup, grundval, bildl.: grund, orsak m. m., jfr isl. grund f., slät mark, fält; motsv. *grundu- i got. grunduwaddjus, grundmur, fsax. grund m., grund, jordmån, i ags. även: golv, djup, sjö (eng. ground), fhty. grunt, grund, botten, slätt (ty. grund), av germ. *grunþ- o. *grund-; sannol. i avljudsförh. till de ord för 'sand, sandbank; grand o. dyl.', som omnämnas under grand 1; till ie. *ghrendh-, gnida sönder o. dyl. Jfr Persson Indog. Wortf. s. 293 n. 2. Se även avgrund.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.