Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

höns

Vad betyder höns?

Tamfågel av släktet Gallus, som hålls för att värpa ägg och för köttets skull; hönan är honan och tuppen hanen.

Synonymer till höns

Motsatsord till höns

Exempelmeningar

  • Bonden har tjugo höns som springer fritt på gården.
  • Hönsen värper ägg varje morgon i ladugårdens bon.
  • Vi köpte en kyckling men fick en stor höna när vi slaktade.

Varifrån kommer höns?

höns, fsv. höns = isl. hǿnsn, hǿsn, hǿns, da. høns, av germ. *hōnisīna-, ett kollektiv bildat med tillhörighetssuffixet -īn- (jfr t. ex. fäderne) till den urgerm. s-stammen hōniz- i det västgerm. ordet för 'höns': fhty. huon, plur. huonir (ty. huhn) osv.; alltså samma avljudsstadium som i höna. — De isl. orden företräda icke skilda bildningar utan torde utgå från olika utjämningsformer inom paradigmet.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.