Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

harpa

Vad betyder harpa?

Ett stränginstrument med många strängar som spänner över en triangulär ram och som spelas genom att strängarna plockas med fingrarna; ibland även en metallram för att hålla fast strängar i en kraftig konstruktion.

Synonymer till harpa

Ordlistorna anger inga synonymer för harpa.

Exempelmeningar

  • Hon spelar harpa i en symfoniorkester och övar varje morgon.
  • Under bröllopet spelade en harpist vackra stycken medan gästerna åt middag.
  • Harpan står i hörnet av salongen med ett tyg över strängarna.

Varifrån kommer harpa?

1. harpa, sbst., vanna, o. 1750, = da. dial., eng. dial. harp ds.; enl. Sperber WuS. 3: 68 f., med stöd av ett gottl. harpa i betyd. 'harv o. räfsa', urspr.: avhugget träd med kvarsittande grenstumpar (använt som primitivt åkerredskap) o. urbesl. med harv; (med i så fall sekundär betyd.) lånat i ital. arpa, klo (jfr harpun); enl. allmänt o. sannolikare antagande dock av följ. ord (efter likheten); jfr harpa 2.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.