Synonymer till kalmera
Varifrån kommer kalmera?
Lånord från franska enligt Hellquist.
kalmera, nu egentl. blott skämts., av fra. calmer, lugna, av ital. calmare, till calma, lugn, vindstilla. Vanl. tolkat såsom i anslutning till lat. calēre, vara varm (se chaufför o. kalfaktor), ombildat av grek. kaṽma, hetta (till kaíō, bränner), med betyd.-utvecklingen 'hetta' > 'vindstilla' > 'lugn' el. 'hetta' > 'vilotid på dagen'. — Under åtm. 1700-talets senare o. 1800-talets förra hälft vanligt inom vissa av franskan påverkade kretsar, men av lexikograferna tydl. ej betraktat som fullt införlivat med språket.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.