Hoppa till innehållet
Ordlex

Adverb och substantiv, 5 bokstäver.

kloss

Vad betyder kloss?

Ett fast och oftast kantigt stycke trä, sten eller annat material; i talspråk även en klumpig eller tafatt person. Användning som adverb är ovanlig och inte etablerad i vanliga ordböcker.

Synonymer till kloss

Exempelmeningar

  • Pappa sågade en tjock kloss av björkved till vedbocken.
  • Lägg en kloss under bordsbenet så står det stadigt.
  • Han är en riktig kloss när det gäller att fatta vad som händer.

Varifrån kommer kloss?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

kloss, klots, Möller 1755: kloss, Brauner 1756: klotser plur., Sahlstedt 1773: klots (hos Lind 1749 översättes ty. klotz med 'klabb') = da. klods, klos, från ty. klotz, av mhty. kloz m. o. n. (genit. klotzes) = ags. clott, klump (eng. clot), av germ. *klutta-, besl. med klot o. möjl. klut, till den ie. rot gleu, krama el. bolla tillsamman, som omtalas under klo. — Möjl. har i nsv. kloss också uppgått ty. kloss, klimp, jordkoka, lty. klôt = sv. lånordet klot.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.