Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

klove

Vad betyder klove?

Den hornartade, delade yttersta delen av foten hos klövbärande djur som ko, get och gris; i vardagligt tal oftast skrivet klöv.

Synonymer till klove

Ordlistorna anger inga synonymer för klove.

Exempelmeningar

  • Veterinären kontrollerade klovarna på kon.
  • Geten stod still på sina klover i den leriga hagen.
  • Bonden sa att klovarna behövde kapas innan vintern.

Varifrån kommer klove?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

klove, verktyg för att fasthålla vissa föremål, kreatursbindsle, klave, fsv. klovi m., kluven gren el. stång, dessutom i betyd. 'klyfta' i ortnamn ss. fsv. Klovasten = isl. klofi, vinkel (även i terrängen) m. m., da. klove, ok för kor, i ä. da. även: klyka, grepe, fsax. kloƀo, fotboja, kluven käpp för fågelfångst, fhty. klobo, kluven käpp m. m. (ty. kloben), eng, clove, klyfta (i ortnamn), av germ. *kluƀan-, klyfta, till klyva (som t. ex. bråte till bryta). Jfr ty. knoblauch, vitlök, dissimilerad form av fhty. klobolauh (liksom t. ex. ty. knäuel av *kläuel, se under klo). — Ordet ingår även i handklovar, (se d. o.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.