krut

Synonymer till krut

Ordlistorna anger inga synonymer för krut.

Varifrån kommer krut?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

krut = fsv. (jämte krūd(h)), no., ä. da. (da. krudt), från mlty. krût (ellips för bussenkrût, bösskrut) = holl. kruit, ä. ty. kraut; egentl. samma ord som mlty. krût (genit. krûdes), ört, krydda, varav fsv. krūt (krūd(h)), ä. da. krud (da. ukrud, ogräs) = fsax. krûd, fhty. krût (ty. kraut; jfr Krautmeyer); se krydda. Betyd. 'krut' härrör från krutets likhet med sönderstötta kryddor. Germ. *krūða-, möjl. med Froehde, Persson m. fl. besl. med grek. brýō, sväller, jäser, är full av, slår ut (om blommor), brýon, mossa, émbryon, foster (jfr sv. embryologi), om detta utgår från ett ie. *g^ᵘ̯ru- (dock ovisst; jfr en annan möjlighet hos Boisacq). Jfr kry. — Med avs. på betyd. 'ört' erinras om ordstävet: 'Jag känner kru- tet, sa hin onde om nässlan'. — Ont krut förgås ej så lätt; på grund av missuppfattning av mlty. unkrût = mhty. (ty. unkraut), ogräs. Med avs. på krut om elaka kvinnor ('ett riktigt krut'; kanske dial.) jfr ä. ty. ein poes kraut ('ein böses kraut'), t. ex. H. Sachs. — Krutgubbe, Wallmark 1832 (om en skräddare o. stadsmajor), möjl., med Noreen V. spr. 3: 252, egentl. till krut i den äldre betyd. 'ört', alltså likbetyd. med ty. krautjunker, lantjunkare; dock brukas i ä. tid ordet med förkärlek om gamla militärer.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.