Synonymer till kull
Ordlistorna anger inga synonymer för kull.
Varifrån kommer kull?
2. kull i hattkull, ä. nsv. även: huvudskalle, hjässa, sv. dial. också koll ds., fsv. kulder (-o-), topp, hjässa, huvud = isl. kollr, huvud, rund topp, no. koll, topp, hårtofs, hattkull, hög m. m., ä. da. kuld, hjässa, mlty. kol, huvud m. m., av germ. *kulna-, besl. med sanskr. gula-, gulikā, kula, huvud, osv.; se Persson Indog. Wortf. s. 66; jfr kulle, kulla, kullig samt under kjusa. — Samma ord ingår i bergn. Kullen (med enstavighetsaccent) Skåne.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.