lever

Synonymer till lever

Ordlistorna anger inga synonymer för lever.

Varifrån kommer lever?

Lånord från latin enligt Hellquist.

lever, i sv. dial. även lyr, fsv. liver (-e- redan i fsv.) = isl. lifr, da., ml ty. lever, fsax., fhty. lebara, i fhty. även libara (ty. leber), ags. lifer (eng. liver), av germ. *liƀarō, tidigare *liƀarā (= det urgamla lapska lånordet lib'rē, Wiklund Le Monde Oriental 5: 234). Förr vanl. fört samman med det urgamla ie. ordet för lever: sanskr. jákr̥t (genit. yaknás), grek. (h)ē̃par (genit. (h)ḗpatos), lat. jecur (genit. -inoris o. -oris), litau. jeknos plur., osv., enl. J. Schmidt Pluralb. s. 198 f. av ie. *ljēkᵘ̯ərt, genit. ljekᵘ̯nés (med bortfall av l framför palatal frikativa). Säkerl. dock med Zupitza Gutt. s. 12 f. (jfr Meillet Mém. soc. Hug. 8: 285) i stället motsv. grek. liparós, fet, smord, alltså egentl. ett substantiverat adj., som enl. Z. ofta användes i förb. med ordet för 'lever', *i̯ēkr̥t, o. slutligen ersatte detta i de germ. spr. På samma sätt har i de romanska språken ur lat. fēcātum, ofta brukat som attribut till jecur (alltså: med fikon gödd lever), utvecklats fra. foie, lever, ital. fegato osv.; ett möjl. analogt fall se under tår slutet. Om armen. leard, lever, jfr Walde 2 s. 375 f. Till ie. roten lip, klibba vid osv.; se bliva, leva, libba. Jfr levra sig. — Om hetlevrad se under -lunda.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.