Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver.

loft

Vad betyder loft?

Det översta utrymmet under taket i ett hus, ofta obebott och använt som förvaring; ibland även ett övre golv eller en öppen våning i en lada eller kyrka.

Synonymer till loft

Exempelmeningar

  • Vi lade de gamla julsakerna på loftet.
  • Det knarrade i taket när någon gick på loftet.
  • Bonden höll hö uppe på loftet i ladan.

Varifrån kommer loft?

Lånord från italienska enligt Hellquist.

loft, fsv. loft, lopt, övervåning, loftsbyggnad, även: upphöjning, upphöjd plats = isl. lopt n. ds., även: luftrummet över jorden, da. loft, loft, rumstak, motsv. mlty. lucht f., övervåning, vind (eng. loft från nord.); samma ord som luft o. lukt. Ordets grundbetyd. har sannol. varit 'tak (av bark)'; jfr fhty. louft, bark, bast, nötskal (jfr ty. dial. läuft, nötskal, fruktskida), samt utan t-avledn. fhty. louba, loupa, louppia, svale, svalgång, vind m. m. (ty. laube, även: berså, lusthus; med anslutning till laub, löv), varifrån ital. loggia o. fra. loge (se loge 2). Till ie. lubh- el. lup-; jfr ry. lubŭ, bast, fslav. lubĭnŭ, vad som gjorts av bast, litau. lubà, bräde, lů'bas m. m., bark, lat. liber, bok, bast (av *lubro-; jfr libretto), vilka dock även kunna utgå från ie. lub-; fslav. lupiti, skala, litau. lùpti ds. (även lep- i grek. lépō, skalar, osv., lépos, bark, skal); jfr under löv. Se Ehrismann PBB 18: 228 f. Ur denna betyd. av 'tak' har sedermera den av 'luft' utvecklats: alltså egentl. om luftrymden, som så uppfattats; jfr den liknande betyd. av himmel, egentl.: tak, täcke. Denna uppfattning av ordets härledning kan vara riktig utan att man därför, såsom vanl. sker, behöver antaga att den ursprungliga betydelsen kvarlever i loft. På grund bl. a. av den ringa spridningen av detta ords betyd. synes det ej osannolikt, att i loft en sekundär betyd.-utveckling föreligger av samma slag som i vind 2 av vind l; alltså: tak ;> luft-(rum) > loft. — Hit hör väl också sv. dial. löp, låp, korg, fgutn., isl. laupr, ags. léap osv., ofta i betyd. av ett visst rymdmått; till ie. roten lub (se ovan) el., om av ie. *lonbhnó-, till lubh; jfr serb. lùbura, näverkärl.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.