Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 3 000 vanligaste orden i svenskan, plats 2072, nivå A2.

lust

Vad betyder lust?

känsla av starkt begär efter något som tilltalar eller ger njutning; även en benägenhet eller håg att göra något

Synonymer till lust

Motsatsord till lust

Exempelmeningar

  • Hon hade en stark lust att resa utomlands.
  • Det var ingen lust i hans röst när han svarade.
  • Jag tappade lusten att fortsätta med projektet efter förra veckan.

Varifrån kommer lust?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

lust, fsv. luster m., lust f. = senisl., da. lyst, got. lustus, fsax., fhty., ty., ags., eng. lust, av germ. *lustu-, *lusti-; i isl. säkerl. lån från mlty. o. i sv. väl delvis påverkat från ty.; jfr det inhemska isl. losti m. (no. lost) = fsv. luste. Vanl. fört till en ie. rot l̥s, avljudsform till sanskr. láṣati åstundar (av *la-ls-ati, alltså redupl.), grek. lílaíomai, åtrår (av *li-las-i̯o), lat. lascīvus, uppsluppen o. d. (se lasciv), fslav. laska, smicker, osv. Dock enl. Sperber WuS 6: 54 snarare av germ. *lustu-, av ie. *lud-stu-, (s)tu- bildning till vb. luta, jfr sv. dial. luten, benägen, böjd, med ungef. samma betyd.-utveckling som i böjelse, ty. neigung osv. (se under böjd). — Lustgård (bibl.), se under trädgård. — Lustspel, 1740: 'Den Tanckefulla, Lustspel, uti Fem Acter'; i annan anv. tidigare = da. lystspil, efter ty. lustspiel, förtyskning av komödie. — Avledn.: lysta (se d. o.).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.