Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv, 5 bokstäver. Ett av de 2 000 vanligaste orden i svenskan, plats 1801, nivå A2.

norsk

Vad betyder norsk?

Som hör till Norge, dess folk eller språk; särskilt om något som kommer från eller tillhör det norska.

Synonymer till norsk

Exempelmeningar

  • Hon älskar norska fjordar och vandrar där varje sommar.
  • Han pratar norsk dialekt med tydlig västlandsk klang.
  • Vi åt norsk laxsoppa på restaurangen i Bergen.

Varifrån kommer norsk?

norsk, fsv. norsker, även: norisker, nornisker = no., da. norsk; av omstritt urspr. Snarast med Hægstad MoM 2: 51 f. av ett adj. nor(r)ensk el. norrønsk, bildat med suffixet sk av den gamla beteckningen för 'norsk': norrǿnn; jfr neutralformen nornst 1415 av ett norenst av norenskt, med bortfall av k mellan s o. t. Knappast däremot av *noregsk; ej heller, såsom även antagits, av *nordsk, nordisk, el. av ett urspr. *nōrisk (till stammen i nor).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.