Synonymer till otta
Varifrån kommer otta?
otta = fsv. = isl. ólta, no.-da., ä. da. otte (kvar i da. ottesang) = got. ûhtwō, fsax., fhty. ûhta, jfr ags. úht(a); av germ. *unhtwōn, utvidgning på -ōn av ie. u-stammen *n̥ktu- i sanskr. aktú, natt, mörker, stråle, jfr grek. aktís, stråle, litau. ankstì, tidigt; avljudsform till *nokt- i natt. J. Schmidt Pluralb. s. 212 f. Med avs. på betyd.-växlingen 'ljus' ~ 'mörker o. d.' jfr under morgon, mörk samt black 2 o. bläck. — Härjämte ōta i ä. nsv., sv. dial. (delar av Skåne) o. fsv. Om växlingen se Noreen V. spr. 4: 73.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.