pracka

Synonymer till pracka

• pådyvla
• pracka på

• tvinga

Exempelmeningar

• Han fick en pracka i nacken av sin bror när han glömde återlämna bilnyckeln.
• Säljaren försökte pracka på mig ett dyrt försäkringspaket som jag inte behövde.
• Hon har en pracka med sig från barndomen som gör att hon alltid tar ansvar för andra.

Varifrån kommer pracka?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

2. pracka (på osv.), ä. nsv. lura, tigga sig fram, fuska (jämte prackare, vanl. uttr. för 'bedragare, klåpare'), y. fsv.: besvära, preja o. d. 1508 = no. = ä. da., da. dial. prakke ungef. ds.; från mlty. prachen, tigga, jfr pracher, tiggare, möjl. egentl. högtyska ord, motsv. ty. prachern, pracher, jfr öfris. prakken, pressa, trycka (se prägel); av Zupitza o. Falk-Torp betraktade som onasalerade former till prång, prångla.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.