Synonymer till sinne
Varifrån kommer sinne?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
sinne, i ä. nsv. även 'förstånd, tanke, mening, innehåll, betydelse' (alla i Bib. 1541), fsv. i samma betyd. som i nsv. o. ä. nsv., även 'sätt'; i sv. dial. också'vrede' = no. (med samma betyd.-utveckling som i mod); avledn. av fsv. sin n. med ovannämnda betyd. = no. sinn, da. sind, från mlty. sin (-nn-) m., med samma betyd. som i fsv. = fhty. sin (ty. sinn); besl. med mlty. sinnen, tänka (på), åstunda - mhty., ty. (av fhty. sinnan, gå, resa, sträva) - fsv. sin na, uttänka (jfr sv. besinna = fsv.), sv. dial.: fundera, övertänka, isl. (-aÖ- o. -nt-), no.: bry sig om; i nord. språk väl från mlty.; f. ö. vanl. betraktat som utgående från ett ie. *sent-n- (med senare bortfall av t mellan två konsonanter) o. trol. med rätta fört samman med germ. *sinp-, gång (varom under sinom), varav: sinnesriktning :> sinne. - I nsv. jämte sinnelag stundom ersättande fsv. möp (== mod; se d. o.). - Märkliga äro de lapska lånorden sidne, sinne, sidöe, vrede, av germ. *sinpa-, av *senpa-, alltså formellt identiska med det nämnda germ. ordet för 'gång'; jfr till betyd. 'vrede' det ovan nämnda sinne i sv. dial. o. no.; alltså visande hän på nord. ord med samma betyd.-utveckling som lånordet sinne. K. B. Wiklund FUF 12: 35. - Sinnebild, Columbus Ordesk., Börk 1689 (neutr.) = da. sindbillede, efter ty. sinnbild, egentl.: sinnlig, dvs. för sinnena uppfattbar, bild.- Sinnelag, Swedberg 1710, Dalins Arg. (ej hos Lind) = da. sindelag, till lag 2 i betyd. 'beskaffenhet'. - Sinnrik, i ä. nsv., t. ex. P. Brahe 1581, vanl. i betyd.'klok, förståndig' = da. sindrig, från mlty. sin-rik(e\\ förståndig, sinnrik, el. ty. sinn-reich.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.