Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver.

skåra

Vad betyder skåra?

Ett smalt, avlångt märke eller hack i en yta, gjort genom att skära, rista eller repa; också att göra ett sådant märke i något, till exempel i trä eller kött

Synonymer till skåra

Exempelmeningar

  • Hon gjorde en skåra i brädan med en kniv för att markera var skruven skulle sitta.
  • Efter att ha skurit i handen fick han en djup skåra som behövde sys.
  • Snickaren skar en liten skåra i kanten så att locket skulle sitta fast.

Varifrån kommer skåra?

Lånord från engelska enligt Hellquist.

1. skåra, sbst., ä. nsv. o. fsv. sköra, skura, skåra, klyfta (vartill oblik kasus skum = ortn. Skuru) = nisl., no. sköra, da. skure, av urnor d. *skurön, avledn. av isl. skor f. ds., även: antal av 400 (egentl.: inskärning som märke), nisl.: antal av 20 (varifrån eng. score, inskärning, antal av 20; jfr under snes o. tjog), vsv. dial. skårr, bergavsats, o. i sv. gårdnamnet Skar; avljudsform till skära. — Diminutivavledn.: skårsa, liksom remsa : rem (el. ett därmed besl. ord), ävensom kossa : ko. — En fsv. sammans. till skåra är skurukcepper, karvstock, God. Ups. G 20 s. 183: skurv kapper ok räkenskaps book; se om betyd. under karva. — Om det likbetyd. o. besläktade fsv. skardh n. (osv.) se under skära 3.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.