Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

skorpa

Vad betyder skorpa?

Hård yttre hinna som bildas på ytan av något, till exempel på ett sår, en bakad brödbit eller en gryta; även ett hårt skal på jordytan eller jordskorpan.

Synonymer till skorpa

Exempelmeningar

  • Hon plockade bort skorpan från såret på knät.
  • Brödet hade en knaprig, brun skorpa.
  • Jordskorpan består av flera tektoniska plattor.

Varifrån kommer skorpa?

skorpa = fsv., nisl., rio. = da. skorpe (i betyd. 'kant' o. d., jfr osteskorpe o. d., om bakverk: tvebak)-, egentl.: det in-skrumpna; till ie. roten skerb (se skarp); jfr sv. dial. skärpen, skrumpen, torr, isl. skorpinn osv., vartill inkoativet fsv., sv. dial., isl., no. skorpna, skrympa i hop. Nasalerad biform se skrympa.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.