Synonymer till spegel
Ordlistorna anger inga synonymer för spegel.
Varifrån kommer spegel?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
spegel, fsv. speghil (först på 1300-t.), även bildl.: föresyn, varnagel, jämte isl. spegill, ä. da. spegel (da. speil) från mlty. spegel = fhty. spiagal (ty. spiegel), ej i ags. o. eng.; lån från mlat. spéglnm (ital. speglio), av lat. speculnm (varav ital. specchio), till specere, se (jfr till bildningen specläciilum = spektakel till det besl. spectare, se); urbesl. med speja o. spå. - Med avs. på ljudutvecklingen jfr under tegel. — Om spæghil, ä. nsv. spågel, dial. späjel se Palmer Stark ton. vok. s. 62 f. med litter. — Inhemska germ. ord för 'spegel' äro t. ex. isl. sknggsjd (till skugga o. se), got. skugg-wa, fhty. scnkar (till scuwo, skugga); alltså spegeln uppfattad som skuggbe-hållare. Från ett verb för 'se' kommer även eng. mirror, av ffra. mireour (fra. miroir) = ital. miradore, till vulg.-lat. mirāre, se, i lat. (vanl. miräri): undra (rotbesl. med smila). — Äldst voro speglarna av metall; betyd. 'glasspegel' uppträder i eng. glass = isl. gler. — Spegelfäkter i, o. 1580 (då ännu mera enstaka), Nordberg 1740, motsv. da. spilfegteri (omtytt efter spel liksom holl. speelgevechl jämte spiegelgevechl), efter ty. spiegelfechlerei, till ty. spiegelfechlen, urspr, om skådespelsliknande uppvisningar av yrkesmässiga fäktare, alltså egentl. om fäktning såsom övning el. på skämt.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.