Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 5 bokstäver

spira

Vad betyder spira?

en smal stav eller ett ben som används för att gå, till exempel vid gång; att börja växa fram och utvecklas, som när ett frö gror eller en växt skjuter skott

Synonymer till spira

Motsatsord till spira

  • vissna
  • förtorka

Exempelmeningar

  • Hon tog fram en spira av trä för att stötta sig när hon gick uppför backen.
  • Efter regnet började fröna spira i krukan på fönsterbrädan.
  • Ur den gamla stubben spirade snart nya skott.

Varifrån kommer spira?

Lånord från danska enligt Hellquist.

2. spira, vb, i 1700-t:s litter. ytterst sällsynt, O. v. Dalin: 'Gör för den Unga rum, som spirar i dess (dvs. den höga ekens) skygd', Bellman: 'De spira ändå uppåt skyn' (om 'mina horn i panna'); Serenius o. Lind: spira sig, ej hos Sahlstedt o. Weste, Lindfors 1824: spira ni, fram - no. spira (sällsynt), da. spire ds.; till föreg. Jfr eng. spire, löpa ut i en spets, gro (om malt). - l sin nuv. anv. egentl. ett 1800-talsord; hos vissa yngre förf. under inverkan från da.; jfr E. Ljunggren Festskr. t. Sdw. s. 353 f.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.