Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 5114, nivå B2.

stål

Synonymer till stål

Ordlistorna anger inga synonymer för stål.

Varifrån kommer stål?

Lånord från latin enligt Hellquist.

stål, fsv. stal = isl. stal, da. staal, mlty. stål, fhty. slahal (ty. s/a/?/), av germ. *stahla- n.; jfr avledn. *stahlia- j = fsax. slehli, ags. stiele (eng. slcel); \\ motsv. fpreuss. pannu-siaklan, eldstål j (vars senare del sannol. är lånat från germ. spr.); besl. med avest. sta%ra-(*stakro-)t stark, hård, till ie. roten stak, vara styv o. cl. (se stag, stegel), växelform till stag i Stake; jfr Zupitza Gutt. s. 139 (med litter.). - Från germ. spr. kommer ry. stall. De romanska språkens beteckningar för 'stål' innehålla avledningar av lat. acies (ferri), t. ex. fra. acier; jfr fhty. ecchil o. fslav. océli. - Med 'stål' betecknades urspr, härdbart järn; nu även om götjärn (t. ex. 'stålskenor') m. m. Liksom bl}7, tenn o. åtskilliga andra kulturord har det nord. ordet säker!, i gammal tid lånats från något av grannfolken. -Stålrand, på illa bakat bröd, Posten 1769; möjl. efter randens färg. Gustaf Vasa klagar i brev 1539 över de 'stålkakur' och det'jästeöl', som brukar vankas i Västergötland o-som ha skrämt honom från att resa dit ned. - Stålsätta,bildl.,Kolmodinl732: 'Titt sinne stålsatt är' = da. slaals&llc; i egentlig betyd. 1675 osv., jfr ty. slählen.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.