Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

struva

Synonymer till struva

Ordlistorna anger inga synonymer för struva.

Varifrån kommer struva?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

struva, Schroderus o. 1638: siruffwa$ från mlty. striive = ty. straube, till mlty. l striif, som skjuter styvt upp, stel, skrov-j lig = mhty. sirup (-b-), o. fhty. struben, stå styv, vara stel o. d., jfr mlty. sik struwen, göra sig styv, sträva emot, o. ty. sträuben (mhty. *striubeu), av en germ. rot strud, vara styv el. stel, antingen av ie. sirup (jfr fslav. struputu, stelhet o. d.) el. strubh (jfr grek. stryph-nös, stel; se struma), med växelfor men strub (se strupe). Ordet är alltså till bildning o. grundbetyd, att jämföra med strut, som även förekommer som bakelsebeteckning.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.