Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 6 bokstäver.

stympa

Vad betyder stympa?

Göra en kroppsdel obrukbar genom att hugga eller skära av den; i överförd betydelse att förstöra något så att det blir ofullständigt.

Synonymer till stympa

Motsatsord till stympa

Exempelmeningar

  • Olyckan stympade hans ena hand så att han aldrig kunde spela gitarr igen.
  • Redaktören stympade artikeln så mycket att budskapet knappt gick att känna igen.
  • Stormen stympade träden längs vägen och bröt av alla grenar på ena sidan.

Varifrån kommer stympa?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

stympa, t. ex. 1615, Schroderus Com. 1640 (stympat, i ty. texten: gestnmlet), se nedan; jfr fsv. stympla, från mlty. stampelen; till stump, liksom ty. verstiim-meln till likbetyd, stummcl el. sv. dial. (osv.) styva till s t u v. Det sv. stympa är antingen självständigt uppkommet el. ombildat av stympla. I ä. nsv. ofta även slumpa ds. - No. stympa, stympla, gå tungt el. osäkert, jämte likbetyd. slumpa, äro besl., men ansluta sig närmare till betydelsen hos adj. mlty. stump, slö, osv. liksom sv. dial. stumla, stappla, till stum. Jfr även ä. nsv. stympa, göra slö el. trubbig, hos Stiernhielm.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.