Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver

tölp

Vad betyder tölp?

en klumpig, tafatt eller obegåvad person; ibland används ordet om någon som är naiv och lätt att lura

Synonymer till tölp

Motsatsord till tölp

Exempelmeningar

  • Han är en riktig tölp när det gäller att hantera verktyg.
  • Hon kallade honom tölp när han tappade hela brickan med kaffe.
  • Tölpen stod mitt i dansgolvet och visste inte var han skulle ta vägen.

Varifrån kommer tölp?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

tölp, början av 1600-t., stundom även tölper, ä. nsv. dessutom tylp, tylpel, tylper = ä. da. tølpel, da. tølper, från ä. ty. tülpel, ty. tölpel, jfr dölp ds. H. Sachs, av m(h)ty. törpel (d-), jämte törpere (varav tölpel väl genom dissimilation) = mlty. dorper, egentl.: byinvånare, avledn. av mlty. torp, dorp = hty. dorf (se torp); alltså etymol. ungef. = torpare; möjl. under påverkan av ä. ty. tölpel, träkloss (jfr ä. ty. dorpel, tröskel), jfr i så fall till betyd.-utvecklingen drummel. — På samma sätt är fra. vilain, bl. a. 'tölp' (= mlat. villānus), avlett av villa, lantgård (se villa). Se bl. a. J. Stosch ZfdW 2: 294. — Tölperi finns redan hos L. Petri 1573.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.