Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 4 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 3829, nivå B1.

tagg

Vad betyder tagg?

En vass spets eller utskjutande pigg på en växt eller ett djur; även en liten krok eller udd på ett föremål; i översatt bemärkelse ett elakt eller stickande omdöme

Synonymer till tagg

Exempelmeningar

  • Jag fick en tagg från rosenbusken i fingret när jag rensade rabatten.
  • Igelkotten rullade ihop sig och visade alla sina taggar.
  • Hon kunde vara rätt vass i sina kommentarer, och det fanns alltid en tagg i det hon sa.

Varifrån kommer tagg?

Lånord från danska enligt Hellquist.

tagg, fsv. tagger = no. tagg, motsv., med annan böjning, no., ä. da. tagge, mlty. tagge; eng. tag, stift m. m., möjl. från nord.; med biformer med germ. -kk-: mlty. tacke, pigg, gren (varifrån da. tak(ke)), mhty., ty. zacke, pigg o. d. (jfr schakå), meng. takke, liten spik, stift (eng. tack); jfr tackel; med hypokoristisk konsonantfördubbling (jfr under agg, kugg, pigg, spigg, stagg) till germ. *taᵹ- (möjl. i tagel), med grammatisk växling tah- i got. -tahjan, sönderslita = ie. dak- i grek. dáknō, biter, sanskr. dáçati ds. — Jfr f. ö. no. tigg, spets, som förhåller sig till tagg som tipp till tapp; jfr ugge.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.