tidning

Synonymer till tidning

• lektyr
• tidsskrift
• tidskrift
• blaska

• avis
• avisa
• magasin

Exempelmeningar

• Jag köper en tidning varje morgon på vägen till jobbet.
• Hon skriver för en lokal tidning i Göteborg.
• Det står i tidningen att busstrafiken ställs in under helgen.

Varifrån kommer tidning?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

tidning, i betyd. 'underrättelse, nyhet' nu nästan blott i högtidlig stil, y. fsv. tīdhning 1496, underrättelse, nyhet, jämte tīdhing (= ä. sv. tiding ännu på 1700-t.) = ä. da. tidhing, från mlty. tîdinge (enl. Kluge ombildning av det fnord. tíðindi) = mhty. zîtunge (ty. zeitung; enl. vanligt antagande en efterbildning av det mlty. ordet), ags. tídung (eng. tidings plur.); till ett vb motsv. ags. tídan, hända, sv. dial. tida ('det har så titt'), no. tidast ds., i isl.: vara gängse el. i bruk, en avledn. av sbst. tid resp. fsv. adj. tīdher osv. (se titt). I t. ex. Runebergs Julqvällen: 'Kom, Augusta, och se jultidningar' ingår den äldre betyd. 'nyheter'. — Den moderna betyd. av 'nyhetsblad' har utvecklat sig ur plur., jfr t. ex. 1729: 'Hafva I läset tidningarna (la gazette)' el. namnen Post- o. inrikes tidningar, Norrköpings tidningar, egentl.: nyheter; efter tysk förebild, förr plur. zeitungen, nu sing. zeitung; jfr t. ex. Münchener Nachrichten, ry. Moskovskija vjedomosti (plur., egentl.: underrättelser) osv. — Om en äldre benämning på 'tidning' se avisa (nu blott skämts.), med samma betyd.utveckling som i tidning; en annan var gasett (o. 1780-1800), av fra. gazette, egentl. betecknande ett venetianskt mynt o. sålunda ursprungl. om priset på tidningsnumret. Båda upptagas som synonymer till tidning ännu av Dalin 1853. — Sammans. tidningsman är ett rätt ungt ord, egentl. vanligt först på 1890-t., t. ex. GHT, Hedenstjerna ('Sigurd'); tidigare mera enstaka ss. C. R. Nyblom 1874 i en övers. av Mark Twain o. J. Jolin 1877 med ordet inom citationstecken.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.