Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

tjärn

Vad betyder tjärn?

En liten, grund sjö, ofta i skog eller mosse, där vatten står still.

Synonymer till tjärn

Exempelmeningar

  • Vi badade i tjärnen en varm sommardag.
  • Det växer näckrosor vid kanten av tjärnen.
  • På vintern var tjärnen täckt av is.

Varifrån kommer tjärn?

tjärn, r. (m. f.), i dial. även tärn, fsv. tiærn (i ortnamn) = isl. tjǫrn f., fno. även tjarn n., no. tjørn, da. dial. kjærn (nordeng. tarn från nord.), ett speciellt nordiskt ord, av germ. *ternō-, *terna-; tolkat såsom urspr. betydande 'håla' o. d. och i så fall n-particip till ie. roten der, brista, klyva (se tära), jfr sanskr. dara-, darī, håla (se Falk-Torp under tjern); dock mycket ovisst: i likhet med sjö o. träsk måste tjärn räknas till de etymologiskt dunkla orden.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.