Synonymer till tyg
Exempelmeningar
- Hon köpte tre meter blått tyg för att sy en klänning.
- Soffan är klädd i ett slitstarkt tyg som tål barn och husdjur.
- Det här tyget känns mjukt mot huden och krymper inte i tvätten.
Varifrån kommer tyg?
Lånord från lågtyska enligt Hellquist.
tyg, don, verktyg o. numera i sht om tyg till kläder, förr (som enkelt) med vidsträcktare anv., t. ex. tackel och tyg (A. Oxenstierna, Franzén m. fl.), om seldon osv. (jfr nedan), i ä. nsv. stundom även t(h)y, fsv. tȳgh, don, verktyg, i den specialiserade anv. om vävnader o. d. blott i sammans. silkitȳgh, motsvar. senisl. týgi, no. ty, ä. da. tyg (da. tøi), från mlty. tûch n., don, utrustning, klädesplagg = fhty. giziug (ty. zeug), ags. getėoh (-g), ämne, plur.: redskap, av germ. *teuᵹa-; enl. rätt vanlig uppfattning till germ. *teuhan, draga (se töja), dock med dunkel betyd.-utveckling, f. ö. densamma som uppträder i de sannol. besl. mlty. tugen, framställa, förfärdiga (varav ä. nsv. tyga). o. mhty. ziugen ds. (ty. zeugen, avla), jfr även det väl likaledes besl., om också ej med detta till bildningen fullt identiska mhty. zûgen, zeugen, vittna; se betyg, intyg o. övertyga; jfr även ä. nsv. tyg, intyg, bevis. — Härtill bl. a. fartyg (se d. o.); linntyg, sl. av 1600-t., förr ofta: mansskjorta (jfr särk), linne, linnetyg = da. lintøi, efter ä. ty. leinzeug (nu leinenzeug), alltså här om redan färdigt klädesplagg; verktyg = da. værktøj, efter ty. werkzeug; el. militär., om artilleri, i ä. nsv. fälttyg med sammans. fälttyg-mästare, Gustaf II Adolf, motsvar. i da., efter ty. feldzeugmeister, o. i tyghus, Schroderus 1635, motsvar. i da., efter ty. zeughaus. — Även, utgående från betyd. 'ämne, art, slag', i betyd. 'uselhet o. d.', motsvar. i da. o. ty. (t. ex. dummes zeug, dumt prat, sliddersladder); i ä. sv. ofta 'pack' t. ex. Swedberg: gement tyg, Kolmodin Qv.-sp.: skamlöst tyg; numera sällan som enkelt (t. ex. Almquist), utan i regel i sammans. såsom otyg, Coyet 1704: 'Underofficerarne skola tillsee at bussarne hålla sig rena för beet och otygh' (dvs. ohyra), C. F. Dahlgren 1833 o. Knorring Torp. 1843 om troll o. d., f. ö. t. ex. Crusenstolpe 1841 ('glädjebetygelser och dylikt otyg'), Onkel Adam 1843 osv.; till o- 2; el. sammans. fans-, rackar-, sattyg. Även likbetyd. dial. ty (töj) = no. ty utgår från tyg o. ej, såsom antagits, från *þȳþe (jfr isl. illþýði). — I sv. numera ofta ersatt med -don el, -saker, där da. har -tøi o. ty. zeug, t. ex. ressaker, men Weste 1807: restyg, seldon jämte det förr vanliga seltyg, skrifdon (Dalin 1853 hänvisar från skriftyg till skrifdon), åkdon (O. v. Dalin åktyg). Ä. nsv. resetyg, resigtyg betydde 'rytteri, ryttare', från mlty. reisich tûch, ty. reisig zeug (jfr ty. reisige[r], ryttare, varifrån ä. nsv. resige[r]). — Allt vad tygen hålla, t. ex. 1675, motsvar. i da., efter ty. was das zeug hält, med avs. på seltyg o. remmar el. väl också andra arbetsdon. — Jfr tilltyga.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.