Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 5681, nivå C1.

varsel

Synonymer till varsel

Ordlistorna anger inga synonymer för varsel.

Varifrån kommer varsel?

Lånord från danska enligt Hellquist.

varsel = da., till fsv. (osv.) vara, bl. a. 'göra uppmärksam, varna' (se vara 3); intager (jämte det från da. lånade samfärdsel) i fråga om bildningssätt en särställning bland de nsv. orden på -sel såsom icke bildat av ett verb på (ursprungligt) -ja; se närmare under Ordbildning. — Ordet anbefalles av Columbus Ordesk. till upptagande i riksspr., men tycks ej där ha allmänt brukats förr än på 1800-t.: Weste 1807, Dalin 1853; dock egentl. allmänt i litteraturen först på 1890- o. 1900-talen, sannol. delvis genom dansk påverkan. Avledn.: varsla vb., Rydberg 1880, under 1890-t. i sht i tidn., t. ex. Vårt Land 1893, GHT 1895, men även P. Hallström m. fl., allmänt dock först under 1900-t., då det rent av uppträder som modeord = no. varsla, da. varsle; i sv. säkerl. påverkat av da., om ej lånat därifrån.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.