Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 2 bokstäver.

ve

Vad betyder ve?

Ett uttryck för stor sorg, smärta eller förtvivlan i form av ett långt, klagande läte; ibland också en varning om något hemskt som väntar.

Synonymer till ve

Motsatsord till ve

Exempelmeningar

  • Ett långt ve ekade över de tomma fälten när vintern kom.
  • Från köket hördes ett ve när hon fick veta nyheten.
  • Hans ve blandades med vinden medan han gick ensam genom skogen.

Varifrån kommer ve?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

2. ve, sbst., fsv. vē, vǣ n., verop, olycka, elände, förtvivlan = isl. vé, vǽ, da. ve, mlty., fhty. wê (ty. weh), ags. wá (eng. woe), substantiveringar av föreg, (jfr nedan), jämte den väl reduplicerade stammen *waiwa- -ō- i fhty. wêwo -a, ags. wáwa, fin. lånordet vaiva (varom närmare under våda). Fsv. vē är sannol. lånat från mlty., delvis möjl. också uppkommet genom inhemsk substantivering av interj. ve; det fvnord. (svagt belagda) vé, vǽ har inkommit från mlty. (jfr den inhemska konj. vei). — Vemod, inkommet med nyromantiken: Atterbom Phosph. 1810, Stagnelius o. sedan vanligt; av Journ. f. sv. litter. 1800 upptaget bland germanismer o. även sedermera till en början ogillat = da., från ty. wehmut = mlty. wê-môt; se f. ö. mod 1. Ett adj. vemod(e)lig uppträder redan 1700 o. adv. ve(e)modeligen 1675.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.