Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv och verb, 4 bokstäver.

vina

Vad betyder vina?

att låta ett högt, tunt ljud som av vind eller något som far fram snabbt; att snyfta eller ropa klagande i en lång ton

Synonymer till vina

Exempelmeningar

  • Vinden vinar runt hörnet hela natten.
  • Kulan vinade förbi mitt öra.
  • Hunden vinade under dörren tills någon släppte in den.

Varifrån kommer vina?

vina, i ä. sv. ofta ipf. hvinte (ännu på 1800-t.), fsv. hvīna, st. vb., grymta, med vbalsbst. hvīnan, vinande, grymtande = isl. hvína, no. kvīna, da. hvíne, i ä. da. också 'gnägga' (eng. whine, klaga, jämra sig); av ie. kᵘ̯in-, jfr fir. cáinim, gråter; f. ö. rotbesl. med ty. wiehern, gnägga (se vigra). Parallellbildningar: got. qainôn, gråta, sörja, isl. kveina, jämra sig, klaga, osv. (se kvida o. kvintilera); o. isl. veina, jämra sig, osv. (se vena), fhty. win(i)sôn (vartill ty. dimin. winseln, gnälla o. d.). — Med avs. på övergången från svag till stark böjning jfr hinna, knyta, kvida, pipa, skryta, snyta, strida, tiga, ävensom rycka, sluka, stupa. — Härtill sbst. vin, fsv. hvīn = da. hvin; jfr isl. hvinr m.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.