Hoppa till innehållet
Ordlex

Adjektiv och substantiv, 3 bokstäver

vis

Vad betyder vis?

Som har god förmåga att bedöma saker och ta kloka beslut utifrån erfarenhet och kunskap; som adjektiv används det om en person eller ett beteende, och som substantiv om en vishet eller ett förhållningssätt som bygger på insikt.

Synonymer till vis

Motsatsord till vis

Exempelmeningar

  • Hon är en vis människa som alltid vet vad hon ska säga när någon är ledsen.
  • Det var vist av dig att vänta med beslutet tills du hade pratat med alla inblandade.
  • Med vis förståelse för människors olikheter kunde han lösa konflikter som andra gav upp om.

Varifrån kommer vis?

2. vis, adj., fsv. vīs, kunnig, vis; bekant med = isl. vīss, da. vis, got. -weis, kunnig, fsax., fhty. wîs (ty. weis[é], ags. wís (eng. wise), av germ. *wīsa- (varav finska lånordet viisas) = ie. *uīd-to-, part. pf. pass. till roten u̯eid, se (i lat. vidēre osv., se veta), motsv. lat. vīsus, sedd; formellt nästan identiskt med vis; sbst.; el. möjl. av ie. *u̯eid-so-, avledning av s-stammen i sanskr. vēdas, kännedom, liksom t. ex. ljus: sanskr. rṓcas (jfr t. ex. v. der Osten-Sacken IF 34: 252). Biform (med kort rotvokal): viss. Urspr. likbetydande parallellbildning: vitter. Avledn.: vb. visa (se d. o.). — Den gamla betyd. 'som vet, kunnig, klok' har i de nyare spr. undanträngts av den specialiserade 'mycket kunnig o. erfaren'. Förb. fsv. varþa vīs, isl. verða víss (med genit. m. m.), få veta, erfara, kvarlever i norrl. dial. *varda vis, bliva varse. — Hit hör sammans. envis, Schroderus Com. 1640; hos t. ex. Swedberg 1719 i betyd. 'ensam vis'; jfr de likbetyd. ä. nsv. ensint, ä. nsv. o. sv. dial. enveten 1647 osv. (till veta), ä. nsv. envetig, fsv. enthrār, enthræiter, enthrættin (se trå 2), *enharþer i fsv. enhærdhe, envishet (jfr bohusl. enaln, envis, med s. k. tjockt l, o. isl. einarðr, enkel). Om en- se enträgen under trägen. — Frågvis, Hels. 1587: 'Fråghewijs, Sciolus, nasutulus'; möjl. nybildning i anslutning till näsvis; i alla händelser naturligtvis ej, såsom förr antagits (av Wetterstedt), egentl. om person som önskar bli vis genom frågor. I da. i stället frittesyg, i ty. fragesüchtig m. m. — Rättvis, motsv. i fsv., isl. o. da. — Visdomständer, Egr. Lundgren 1841, motsv. i da., ty., eng. o. fra., efter likbetydande grek. sōphronistē̃res, till sōphrōn, vis (av stammen soph- i filosofi, Sofia). — Ett allmänt germ. ord för 'vis' (dock ej i östnord.) är *frōða- = isl. fróðr, no. frod, got. frôþs, fsax., ags. fród, fhty. fruot; jfr litau. prõtas, förstånd; i avljudsförh. till got. fraþjan, förstå; enl. somliga även till lat. interpres (genit. -pretis), tolk m. m., dock osäkert.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.