Synonymer till viska
Ordlistorna anger inga synonymer för viska.
Varifrån kommer viska?
Lånord från engelska enligt Hellquist.
1. viska (halm-, skur- o. d.), t. ex. o. 1670, en ombildning efter verbet el. utvidgning av fsv. visk = isl., da. = mlty. wisch, fhty. wisc (ty. wisch); i regel mask., i isl. (o. möjl. fsv.) fem.; av germ. *wiska-, *wiskō (varifrån enl. somliga finska lånordet vihko, bunt); härav även enl. Liebermann det ags. *wisc, vidja att fläta med, som förutsattes för ags. fald weoxian (av *wiscian), fläta en fålla av vidjor, ävensom (enl. Braune ZfromPhil. 18: 529, Pogatscher Engl. Stud. 27: 274) den ffra. avledningen guischet (fra. guichet, eng. wicket), grind (egentl. av flätverk). Med Lidén IF 18: 495 sannol. en avljudsform till sanskr. vēṣkás, snara att fläta med; till en ie. rot u̯is, vinda, vrida, fläta, varav väl även utvidgningen u̯isp i visp, vispa. Om lat. virga också hör hit (i så fall av *uizgā), såsom ofta antages, är ovisst; jfr Persson Indog. Wortf. s. 327 n. 1. Jfr även under vis. — Härtill vb. viska, avdamma el. avtorka med viska = fsv. = da. viske, mlty., mhty., ty. wischen, ags. weoxian. Mhty., ty. wischen betyder även 'hastigt röra sig bort' (jfr även ty. entwischen); möjl. sekundärt av den förra betyd.; kanske dock i denna anv. att ställa till litau. vizgù, darrar, osv., som kunde föras till samma rot, om man utgår från betyd. av slingrande rörelse el. dyl. (jfr Persson Indog. Wortf. s. 327 n. 2 samt under veva 1); men också kan tänkas ha ett av roten u̯is, vrida, fläta, oberoende ursprung (se under visp 2 o. Veselången, Viskan). Hit höra även sv. dial. viska, kasta, slänga, no.: ränna omkring, vartill fsv. natviskia, flädermus (se nattblacka under natt). Om likartade betyd.-växlingar se f. ö. under vippa 1 o. veva 1 o. jfr nedan eng. whisk, avtorka, röra sig hastigt. — En växelform med germ. hw- är ä. da. hviske, stryka med svansen, löpa, varav eng. whisk, röra sig hastigt, avtorka. Motsvarande växelformer på w- o. hw- förekomma även vid viska l, visp 2, vippa 1.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.