Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver

äckel

Vad betyder äckel?

En stark känsla av avsmak och motvilja inför något som verkar smutsigt, osmakligt eller frånstötande; ibland också den som beter sig motbjudande

Synonymer till äckel

  • uppkastning
  • olust
  • spya
  • snusk

Motsatsord till äckel

Exempelmeningar

  • Synen av det kladdiga golvet fyllde mig med äckel.
  • Hon kände äckel när hon öppnade skåpet och såg mögel överallt.
  • Han visade tydligt sitt äckel när han fick se maten på tallriken.

Varifrån kommer äckel?

Lånord från tyska enligt Hellquist.

äckel, Möller 1755: eckel, från ty. ekel m., ett egentl. lågtyskt ord, ékel, av germ. *aikl-; av trots många tolkningsförsök okänt ursprung. Formellt identiskt, men knappast besl. är ags. ácol, bestört, upprörd. Jfr f. ö. Schröder PBB 29: 557 (: got. aiwiski, skam; bl. a. formellt betänkligt), Zupitza Gutt. s. 161 (: lat. aeger, beklämd, sjuk; jfr härtill Walde), Lidén Stud. s. 70 (: isl. eikinn, rasande, sanskr. ējati, rör sig). — Vb. äckla, 1764, från ty. ekeln. — Adj,, äcklig, Kellgren, Lenngren, jfr ty. ekelicht, ävensom da. ækkel. — Samtliga dessa ord stavas förr synnerl. ofta med e-, vilket synes tyda på ett motsv. uttal. — Om det gamla inhemska uttrycket se vämjas.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.