Synonymer till änka
Ordlistorna anger inga synonymer för änka.
Varifrån kommer änka?
änka, fsv. ænkia (enkæ) = isl. ekkja (med -kk- av -nk-; jfr dricka, svacka osv.), no. enkja, ekkja, da. enke, av urnord. *ainakjōn; ett speciellt nordiskt ord, avlett av fsv. enka, ende, enstaka = no. einka, ensamstående, ä. da. enk(e), ensam, enstaka, jfr isl. einka, särskilt (se enkom); alltså 'den ensamma'. — Andra germ. beteckningar äro: sydsv. dial. efterleverska, änka, y. fsv. æptirlevirska el. æptirleva, fda. efterleve, ävensom ags. Iáf, änka, egentl.: den efterlämnade el. övergivna, till roten i leva, lämna, bliva osv. — Det gamla indoeuropeiska ordet för 'änka', som utdött i de nordiska språken, företrädes av got. widuwó, fsax. widowa, fhty. wituwa (ty. witwe o. wittib), ags. widewe (eng. widow), motsv. sanskr. vidhávā, lat. vidua (fra. veuve), fir. fedb, fslav. vĭdova, fpreuss. widdewū, vartill lat. viduus, berövad, snarast är en sekundär bildning (jfr under änkling). Härtill got. widuwaírna, son av änka (jfr tärna 1). — Änkan Blom, i kägelspel, den yttersta käglan; anledningen till beteckningen obekant; möjl. rim på bom. Karl XV:s kägelklubb bar namnet 'Änkan Bloms bekanta'.
Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.
Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.