Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 5 bokstäver.

äring

Vad betyder äring?

En sammanhängande och ofta lång tid av år, särskilt en människas liv; även en gammal benämning på årlig avkastning från jord.

Synonymer till äring

Exempelmeningar

  • Hans äring i tjänsten blev lång och framgångsrik.
  • Under sin äring som lärare skrev han flera läroböcker.
  • Bonden hoppades på en god äring efter den torra sommaren.

Varifrån kommer äring?

äring, årsväxt, fsv. ǣring, avledn. av fsv. ār (- år). Jfr äras. — Härtill sv. dial. oäring, missväxt (jfr fsv., isl. ōāran n.); i t. ex. östg. även i betyd. 'liten o. vantreven varelse' om t. ex. kalvar, men även om människor. Ett annat gammalt nordiskt ord för 'missväxt(år)' är ä. nsv., sv. dial. (Boh.-l.) hallår, no. hallaar, ä. da. hallaar, jfr isl. hallǽri, som, med Tamm Nord. stud. s. 34, snarast hör till germ. adj. hall-, torr = lty. hall i hall weder, torrt väder, jfr da. dial. hallen(d), förtorkad, vissen, besl. med lett. kalsnejs, torr, mager; knappast däremot, såsom Torp antager s. 195, till no. o. sv. dial. hall, sluttande, osv. (varom under hälla 1). — En annan avledn. av år i betyd. 'äring, årsväxt' är dial. årane t. ex. Boh.-l.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.