Hoppa till innehållet
Ordlex

Verb, 4 bokstäver. Ett av de 5 000 vanligaste orden i svenskan, plats 4207, nivå B2.

böja

Vad betyder böja?

Göra något krökt eller vinkligt genom att vrida eller vika det; ändra riktning eller form på något; för grammatik, ändra ett ords form efter kön, tal, tid eller kasus.

Synonymer till böja

Exempelmeningar

  • Hon böjde armen och kände efter hur det kändes.
  • Vägen böjer av mot skogen strax efter bron.
  • Substantivet böjs efter kasus och numerus.

Varifrån kommer böja?

böja, fsv. böghia = isl. beygja, da. bøie, fsax. bôgian, fhty. bougan (ty. beugen), ags. bíegan, av germ. *bauᵹian, kausativum till buga; jfr även båge. Böjd för, i fsv. i stället bögheliker = ä. nsv. böj(e)lig, jfr da. tilbøjelig, med samma betyd.-utveckling som i benägen (se d. o.), ty. geneigt (till niga), eng. inclined = lat. inclinātus (till clīnāre, böja, luta; se lid), fra. penchant (: lat. pendēre, hänga ned), ävensom sv. huld (se d. o.), sv. dial. luten, benägen, böjd (till vb. luta; jfr under lust slutet).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.