Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 7 bokstäver. Ett av de 1 000 vanligaste orden i svenskan, plats 728, nivå A1.

borgare

Vad betyder borgare?

Person som tillhör medelklassen i staden, till exempel köpmän och hantverkare; i historisk mening en invånare med medborgarrätt i en stad; ibland använt om en borgerligt inriktad människa med konservativa värderingar.

Synonymer till borgare

Motsatsord till borgare

Exempelmeningar

  • Borgarna i staden samlades på torget för att diskutera den nya skatten.
  • Under medeltiden fick en borgare ofta rätt att driva handel mot en avgift till kungen.
  • Han är en typisk borgare som sätter stort värde på ordning, sparsamhet och traditioner.

Varifrån kommer borgare?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

borgare, fsv. borghare = fno. borgari, da. borger; lån från mlty. borgere, stadsbo = fhty. burgâri (ty. bürger); väl egentl. såsom ags. burgware sammansatt med ett ord, besl. med isl. -veri (av *warjan-) i skipveri, tillhörande besättningen på ett skepp, rómverjar (plur.), romare, osv. o. lat. germ. -varii i folknamn.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.