fem

Synonymer till fem

Ordlistorna anger inga synonymer för fem.

Exempelmeningar

• Hon har fem syskon, tre bröder och två systrar.
• Bussen går klockan fem varje morgon.
• Det kostar fem kronor att ringa från telefonautomaten.

Varifrån kommer fem?

fem, fsv. fæm = isl. fim(m), da. fem = got. fimf, fsax. fif, fhty. fimf (ty. fünf), ags. fif (eng. five), av germ. *fimfi = ie. *penkᵘ̯e i lat. quinque (med qu- från det följande qu- el. från quat(t)uor), grek. pénte, sanskr. páñca (jfr punsch), ir. cōic, litau. (böjd form) penkì, osv.; med annan bildning: fslav. pętĭ. — Germ. -f genom assimilation med uddljudet. I nord. språk hade man väntat ett samnord. *fēf (fsv. *fǣf); fsv. fæm beror på partiell anslutning till ordningstalet *fimti (varav fæm(p)te efter vokalen i fæm), isl. fim(m) på fullständig anslutning till det samma. — Ej kunna räkna till fem, Brasck 1645, motsv. i da., ty., span. (no sabe cuantos son cinco) m. fl.; i da. även til ti, syftande på fingrarnas antal å ena resp. båda händerna, vilket vid räkning spelade en viktig roll i äldre tider, liksom ännu vid inlärande av räknekonsten; jfr lat. nescit quot digitos habet in manu, han vet ej, hur många fingrar han har på handen, ävensom sv. kunna på sina fem fingrar, motsv. da. kunne paa sine fingre. På de fem fingrarna syftar även uttr. det är så säkert som fem. — Till det av fem avledda sbst. femma hör uttr. det var en annan femma. Motsv. uttr. äro t. ex. i da. det var et andet par buxer, i eng. that's another pair of shoes (skor), i fra. c'est une autre paire de manches (ärmar). — Femte, fsv. fæm(p)te (med -æ från fem), även fimte, motsv. isl. fimti, got. fimfta, ty. fünfte, eng. fifth osv., n-stammar, motsv. o-stammarna grek. pémptos, lat. quintus (se kvint) osv. — Femtio, y. fsv. fæmtio, ombildat av fæmtighi = isl. fimm tigir, got. fimf tigjus, ty. fünfzig, eng. fifty osv.; av fem o. germ. *teᵹu-, tiotal; se tjog o. tio. — Femton, fsv. fæm(p)tan, motsv. isl. fimtán, got. fimftaihun, ty. fünfzehn, eng. fifteen osv.; av fem o. germ. *tehun (= tio) el. (i de nord. spr.) möjl. avljudsformen *tǣhun (jfr got. -téhund, tiotal; se Kock Ark. 9: 137 f.; dock ovisst, varom se tio).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.