ful

Synonymer till ful

• stygg
• grotesk
• vidrig
• anskrämlig
• osmakligt utseende
• vederstygglig

• oattraktiv
• makaber
• fruktansvärd
• frånstötande
• grov
• hemsk
• ofin
• ohyfsad
• osnygg
• rälig
• äcklig

Varifrån kommer ful?

ful, i ä. nsv. även: rutten, stinkande, oren, lat, i sv. dial.: rutten, i norrl. dial. också brunstig (m. m.) som i no. dial., fsv. fūl, stinkande, ful, skändlig m. m. = isl. fúll ds., da. ful, ful, i no.-da.: listig, i no. dial.: motbjudande, vred, brunstig, got. fûls, rutten, mlty. vûl, stinkande, oren, dålig, lat, fhty., mhty. fûl ungefär ds. (ty. faul, murken, lat, trög), ags. fúl, rutten, oren, dålig (eng. foul), av germ. *fūla-, besl. med litau. púliai plur., etter. Till den allm. spridda ie. roten pu i lat. pūs, grek. pýon, etter, sanskr. pūyati, stinker, litau. púti, ruttna, isl. fúinn, rutten; jfr potpurri samt under futtig. Roten pu är säkerligen egent. en interjektion för avsky; jfr t. ex. bantuspråkets pu i betyd. 'böld'. Se under fy. — Jfr även hundfila. — Med avs. på uttr. den fule, fulingen om den onde jfr ä. nsv. ljoten, dalm. ljotingen i samma betyd., till isl. ljótr osv., ful (se lyte), o. sv. styggen ds. till stygg i betyd. 'ful, vederstygglig'. Ordet användes i fsv. även som beteckning för bödeln: 'aff fulum manne ... halshuggin'.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.