Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver. Ett av de 8 000 vanligaste orden i svenskan, plats 7419, nivå C2.

gaffel

Vad betyder gaffel?

Redskap med flera spetsiga pinnar på ena änden, används för att ta upp och föra mat till munnen; även en förgrening av något, till exempel en väg eller ett flöde.

Synonymer till gaffel

Ordlistorna anger inga synonymer för gaffel.

Exempelmeningar

  • Hon åt sallad med en liten gaffel.
  • Vid nästa korsning delar sig vägen i en gaffel.
  • Lägg gaffeln till vänster om tallriken när du dukar.

Varifrån kommer gaffel?

Lånord från lågtyska enligt Hellquist.

gaffel, Var rer. 1538 (furcilla) = da., från mlty. gaffel(e), motsv. fhty. gabala (ty. gabel), ags. geafl; egentl. om hötjugor o. d., sedan överflyttat till bordgaffeln vid dess uppträdande i Tyskland under den senare medeltiden. Enl. somliga från kelt.: ir. gabul, tvåkluven gren, gaffel, varifrån lat. gabalus, galge (se avbildningen hos Sperber WuS 6: 42), av en ie. rot ghabh, variant till ghab i gap. — Jfr dock Th. Braune ZfromPh. 36: 80, som i fhty. gabala o. mlty. gaffel(e) ser inhemska germ. avledningar av resp. (mist-)gab o. feng. gaffe, eng. dial. gaff, hake, gaffel. — Jfr även gavel o. gaffla.

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.