Hoppa till innehållet
Ordlex

Substantiv, 6 bokstäver.

buffel

Vad betyder buffel?

Ett kraftigt, groventstående hornbärande däggdjur i oxfamiljen som lever i Afrika eller Asien; i vardagligt tal också en person som är grov, okänslig eller klumpig.

Synonymer till buffel

Ordlistorna anger inga synonymer för buffel.

Motsatsord till buffel

Exempelmeningar

  • Under safarin såg vi en flock buffklar vid vattenhålet.
  • Den asiatiska buffeln används fortfarande som dragdjur på många gårdar.
  • Han kallade sin kollega för en buffel när han trampade på hans projekt utan att fråga.

Varifrån kommer buffel?

Lånord från franska enligt Hellquist.

buffel, ä. nsv. även boffel 1614, båffel, jfr fsv. böffel, da. bøffel, mlty. buffel, lty. büffel, jfr eng. buff, från fra. buffle = ital. bufalo (varav eng. buffalo), av lat. būbalus, även: gasell, av grek. boúbalus, buffel, äldre: en gasellart, möjl. = lat. būbulus, hörande till oxen (till grek. boũs, lat. bōs; se ko).

Ur Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922), via Språkbanken. Förkortningarna är Hellquists egna.

Källa: Swesaurus och SALDO (Språkbanken, CC BY), Synlex (KTH). Betydelse, exempel och motsatsord skrivna med AI utifrån källorna.